Berta och barndomen på gården
Berta Olsson, senare Strömberg, var dotter till Bastian Olsson. Hon och lekkamraten Aina lekte på gården. Deras minnen blev senare värdefulla när man ville återskapa den äldre miljön. [K5]
Tossöns arbetarbostäderEtt hus.
Ett hus.
Många liv.
Här bodde familjerna som arbetade vid sågarna på Tossön. I dag berättar huset om deras vardag – och om människorna som räddade gården åt framtiden.
Följ tidslinjen ↓
Från sågverk till museum
Huset som blev kvar
När sågverken växte fram på Tossön behövdes också hem åt arbetarna och deras familjer. Tossögården blev ett av dem.
Här fanns fyra lägenheter för arbetare vid Tossösågen och senare Husåsågen. Till bostäderna hörde uthus, jordkällare och dass. Sågarna försvann, men huset och berättelserna om livet på gården blev kvar. [K1] [K2]
Potatisland, barnlekar och gemensamt kaffe
Gården var både arbetsplats och mötesplats. I Ingrid Johanssons minnen odlar de boende, tvättar vid sjön och hjälps åt med gårdsstädningen. Efteråt dricker de kaffe tillsammans. Barnen leker kring uteköket och på gårdsplanen, medan rabatter, syrener och rosenbuskar sköts om. [K5]
En gård värd att rädda
År 1983 försvann en annan arbetarbostad intill. Några år senare arbetade en kommitté för att bevara huset som stod kvar. Redan våren 1989 diskuterades en museilägenhet. Föreningen bildades 1994, huset restaurerades och 1999 blev Tossögården byggnadsminne. I dag är gården ett arbetslivsmuseum och en mötesplats. [K5] [K12] [K3] [K2]
Gården genom åren
- 1880-talet
- Tidigt 1900-tal
Paulsenska huset
Inspektor Hans Paulsen köper området med arbetarbostäderna. Huset får också namnet Paulsenska huset. [K1]
- Våren 1989
Museitanken tar form
En kommitté arbetar för att rädda huset. En lägenhet som visar äldre tiders vardagsliv finns redan i planerna. [K5]
- 1994–1998
- 1999
Ett skyddat kulturarv
Tossögården blir byggnadsminne den 12 juli. [K3]
- I dag
Berättelserna lever vidare
Gården är ett arbetarhistoriskt museum och en plats för besök och föreningsliv. [K2]
Visa hela tidslinjen – 24 hållpunkter
Husets historia visas tillsammans med boende, föreningsliv och bevarande. Etiketterna anger vilken typ av belägg som finns. Tidslinjen är ungefärligt ordnad; en del perioder överlappar.
Visar 24 hållpunkter
- Omkring 1860?
- 1881–1883
- 1883Arkivuppgift
Hjärpe skans bildas
IOGT-logen nr 813 grundas enligt FAJ:s inventering. Den blir ett viktigt föreningshistoriskt spår till arbetarsamhället. Någon tidig lokal i Tossögården är inte belagd. [K7]
- 1880-tal–1890-tal
- 1890Senare historik
Tossösågen byter ägare och läggs ned
Den lokala sågverksskylten uppger att Thor Halldins Tossösåg säljs till Huså bruk och läggs ned när den nya Husåsågen byggs. Detta är sågens historia; ett separat bostadsköp är inte belagt för 1890. [K18]
- 1890 / 1900Senare historik
Tidiga fackliga försök
Pappers historik daterar den första fackföreningen vid sulfitfabriken till 1890 och ett nytt försök till 1900. Kopplingen gäller fabriken, inte automatiskt varje familj i arbetarbostäderna. [K8]
- Början av 1900-taletSenare historik
Hans Paulsen köper området
Länsstyrelsen uppger att området med bostäder säljs till inspektor Hans Paulsen vid Huså bruk när sågen flyttar till Pilgrimstad. Därav namnet Paulsenska huset. Exakt köpår och lagfart återstår. [K1]
- 1903Återtryckt tidningskälla
Nykterhetsrörelsen når Tossön
Vid logens 20-årsjubileum återges A. Brodins minne av ett ingripande mot en langare på Tossön. Episodens datum anges inte. Referatet placerar logens eget hus mitt i samhället, inte i Tossögården. [K9]
- 1907 / 1927
- Tidigt–mitten av 1900-taletÅterblickande minnen
Vardagsliv på Går’n
Ingrid Johansson återger gårdsstädning, gemensamt kaffe, odling, barnlekar och tvätt vid sjön. Bastian och Sigrid Olsson, Oscar och Edla Paulsen samt Berta och Aina hör till berättelsens namngivna personer. Exakta boendeperioder saknas. [K5]
- 1931–1933Historiskt sammanhang
En lång konflikt i Järpen
Konflikten vid sulfitfabriken varar från hösten 1931 till december 1933. För att beskriva följderna i just Tossögården behövs hushålls- och understödsuppgifter. [K8]
- Omkring 1945?Familjeminne
Familjen Lalander flyttar in
Eva och Hjalmar Lalander uppges bo i nedervåningens högra lägenhet med mormor och sönerna PeO, Lennart och Bertil. Webbkällan skriver ”1945-45”; dateringen lämnas därför öppen. Hjalmar sägs arbeta vid en såg nära sjön Liten, utan att den identifieras. [K6]
- 1983
- Våren 1989Samtida lokalkälla
Räddningsarbetet har tagit form
Ingrid Johansson beskriver förhandlingar med kommunen och en kommitté med Solveig Edfeldt, Göran Göransson och henne själv. Kjell Hansson och Jan Raihle från länsmuseet bedömer huset som värt att bevara. En museilägenhet diskuteras redan då. [K5]
- 1994
- 1995–1998Dokumenterad restaurering
Huset rustas upp
År 1995 åtgärdas tak, fönster och fasad; 1996–1998 restaureras stora delar av interiören enligt Jamtlis återblick. [K3]
- 12 juli 1999
- 2001–2002Dokumenterad restaurering
Måleriarbeten
Jamtli redovisar fortsatta måleriarbeten. Restaureringen sammanställs senare i kontrollrapporten Tossön – Upprustning av en arbetarbostad, färdigställd 2004. [K3]
- 14 juni 2003Årskrönika
Huset visas för besökare
Hembygdsföreningens krönika beskriver en guidning, fotoutställning och vandring med Hasse Paulsen, Nisse Larsson och Alice Danielsson. [K10]
- 1998 → våren 2005Deltagarnas redogörelse
Tidsresor för barn
Metodikutbildning på Jamtli 1998 följs av planering och senare verksamhet i en av lägenheterna. Våren 2005 deltar förskolebarn i tidsresor till början av 1940-talet. Årtalet 1941 är berättelsens spelår, inte ett bevis på ett bestämt historiskt hushåll. [K11]
- September–oktober 2011Antikvarisk rapport
Södra takfallet restaureras
Hyttmo Lod & Våg Byggtjänst utför takarbeten; Olof Edin medverkar antikvariskt. Slutbesiktning sker 14 oktober. Även förrådsbyggnadens tak åtgärdas. [K3]
- 2013–2014Myndighetsredovisning
Stormskador och nytt takbidrag
Länsstyrelsen redovisar 2014 bidrag till norra takhalvan och reparation av skador efter stormen Ivar vintern 2013. [K14]
- 13 september 2023Annonserat arrangemang
IOGT-NTO använder mötesplatsen
IOGT-NTO 6393 Skutan annonserar surströmmingsfest på Tossögården. Det visar en modern föreningsanknytning, inte ett historiskt ägande. [K15]
- 2026
Människorna på gården
Bakom husets historia finns familjer, grannar och människor som förde minnena vidare. Här är några av dem.
Oscar och Edlas gårdsliv
Oscar Paulsen skötte rosenbuskar, syrener och rabatter. Kring Edla Paulsens utekök lekte barnen. Små minnesbilder ger liv åt miljön mellan husen. [K5]
Familjen Lalander
Eva och Hjalmar Lalander bodde enligt familjens berättelse i nedervåningens högra lägenhet med sönerna PeO, Lennart och Bertil samt barnens mormor. De flyttade in omkring mitten av 1940-talet; exakt år är oklart. [K6]
Sök bland alla namn i berättelsen
Registret skiljer namngivna boende från besökare, minnesbärare och personer i det omgivande föreningslivet. Det är ingen fullständig hyresgästförteckning. Namnvarianter behålls när källorna skiljer sig.
Visar 36 poster
| Namn | Anknytning och tid | Vad källan säger |
|---|---|---|
| Hans Paulsen | ÄgareBörjan av 1900-talet | Inspektor vid Huså bruk; uppges ha köpt området med arbetarbostäderna. Ska inte utan vidare identifieras med senare Hasse Paulsen eller Diggas namne. [K1] |
| Thor (T.) Halldin | Sågverksmiljö1883–1890 | Tillskrivs anläggandet av Tossösågen. Belagd som aktör i industrimiljön, inte som boende i huset. [K18] |
| Bastian Olsson | Boende och gårdsliv1900-tal, årtal öppet | Förstugan vid hans bostad beskrivs som samlingsplats på valborg. Far till Berta enligt berättelsen. [K5] |
| Sigrid, Bastian Olssons hustru | Boende och gårdsliv1900-tal, årtal öppet | Nämns som Bastians fru i en episod om gödsling av potatislandet. Inget eget efternamn anges i texten. [K5] |
| ”Momma Bastian” | Boende och gårdsliv1900-tal, årtal öppet | Minns som psalmsjungande i sin kammare, med dialekt från Jöra i Norge. Fullständigt namn och släktskap anges inte. [K5] |
| Berta Strömberg, tidigare Berta Olsson | Boende och minnesbärareBarndom/ungdom; källa 1989 | Bastians dotter, senare tillsammans med Agge Strömberg. Johansson pekar ut henne som viktig minnesbärare. Namnpost 1064 finns i Digga. [K5] [K20] |
| Agge Strömberg | Gårdsmiljö1900-tal, årtal öppet | Bertas blivande man i återblicken. Källan placerar paret på förstukvisten och Kärleksstigen men ger ingen egen boendelängd för honom. [K5] |
| Aina Olsson, tidigare Zetterström | Lekkamrat och minnesbärareBarndom; källa 1989 | Leker med Berta på gården och anges som kunskapsbärare. Texten räcker inte för att placera hennes eget hushåll i huset. Digga: namnpost 277. [K5] [K20] |
| Oscar Paulsen | Boende och gårdsliv1900-tal, årtal öppet | Sköter rosenbuskar, syrener och rabatter i återblicken. Exakt relation till köparen Hans Paulsen är inte klarlagd här. [K5] |
| Edla Paulsen | Boende och gårdsliv1900-tal, årtal öppet | Barnen leker omkring hennes utekök. Källan visar hennes anknytning till gårdens vardag, inte en säker in- och utflyttningstid. [K5] |
| Johanna Prestberg | Gårdsmiljö1900-tal, årtal öppet | Dansar med barnen på gårdsplanen enligt berättelsen. Bostad och levnadsdata har inte fastställts. [K5] |
| Jönsson, förnamn okänt | Gårdsmiljö1900-tal, årtal öppet | Omnämns som en 90-årig smålänning som gödslar potatislandet. Åldern är berättelsens uppgift och kan inte användas för ett säkert födelseår. [K5] |
| Eva Lalander | BoendeOmkring 1945? | Mor i det namngivna Lalanderhushållet på nedre botten till höger. [K6] |
| Hjalmar Lalander | BoendeOmkring 1945? | Far i hushållet; sägs arbeta på en såg vid Liten. Sågens identitet och anställningsår återstår. [K6] |
| Per-Olof (PeO) Lalander | Boende och berättareOmkring 1945? | Son i hushållet och den person till vars livsberättelse webbsidan anknyter. Inte samme person som den äldre memoarförfattaren Per Lalander. [K6] |
| Lennart Lalander | BoendeOmkring 1945? | Son i Eva och Hjalmars hushåll enligt familjeberättelsen. [K6] |
| Bertil Lalander | BoendeOmkring 1945? | Son i Eva och Hjalmars hushåll enligt familjeberättelsen. [K6] |
| Mormor i Lalanderhushållet | BoendeOmkring 1945? | Familjekällan nämner henne utan namn. Identiteten behöver sökas i familjehandlingar och församlingsbok. [K6] |
| Ingrid Johansson | Bevarande och dokumentation1989 | Författare till Svensta 1:95 och medlem i kommittén som driver bevarandefrågan. [K5] |
| Solveig Edfeldt | Bevarande1989 | Medlem i den dokumenterade bevarandekommittén. [K5] |
| Göran Göransson | Bevarande1989 | Medlem i samma kommitté. [K5] |
| Kjell Hansson | ByggnadsvårdFöre/våren 1989 | Länsmuseets representant, besöker huset och stöder möjligheten till byggnadsminne. [K5] |
| Jan Raihle | ByggnadsvårdFöre/våren 1989 | Länsmuseets representant i bedömningen av huset. [K5] |
| Hasse Paulsen | Föreningsliv och guidning2003 | Guidar på Tossön enligt årskrönikan. Ska hållas isär från inspektor Hans Paulsen tills släktskap och identiteter har utretts. [K10] |
| Nisse Larsson | Föreningsliv och guidning2003 | Medverkar vid vandringen och förbättringar av besöksmiljön. [K10] |
| Alice Danielsson | Föreningsliv och guidning2003 | Medverkar vid vandringen och förbättringar av besöksmiljön. [K10] |
| Yvonne Grönblad / Yvonne Salomonsson | Museipedagogik1998–2005 | Bylinen anger Grönblad, brödtexten Salomonsson. Namnförhållandet är inte utrett; redovisas gemensamt som en fråga, inte som säker identitet. [K11] |
| Ingrid Hedlund | Museipedagogik2000-talets början | Medförfattare och deltagare i arbetet med tidsresor. [K11] |
| Marina Lundström / Marina Lindblom | Museipedagogik2000-talets början | Originalets byline skriver Lundström, brödtexten Lindblom. Avvikelsen finns i trycket och är inte bara ett OCR-fel. [K11] |
| Britt Marie Borgström | Museipedagogik1998 och planeringen därefter | Leder utbildningen i tidsresemetodik på Jamtli och deltar i planering. [K11] |
| Staffan Lindberg | Förening och förvaltning2011; senare föreningsinformation | Föreningens kontaktperson vid takrestaureringen; namnges även i föreningens publicerade presentation. [K3] [K13] |
| Olof Edin | Byggnadsvård2011–2012 | Antikvarisk medverkan och rapportförfattare för takrestaureringen. [K3] |
| Clara Nyström | Byggnadsvård2012 | Medförfattare till Jamtlis takrapport. [K3] |
| A. Brodin | IOGT, omgivande samhälleOmnämnd 1903 | Handlande och tidigare logemedlem; avsändare till minnet av logens ingripande på Tossön. Ingen belagd bostad i Tossögården. [K9] |
| A. E. Waagsböe | IOGT, omgivande samhälle1903 | Fotograf som hälsar välkommen vid logens jubileum. [K9] |
| Anna och John Eggström | IOGT, omgivande samhälle1903 | Anna överlämnar gåva från logens kvinnliga medlemmar; John föredrar logens historik. Ingen belagd boendekoppling till huset. [K9] |
Inga personer matchar sökningen.
Fler namn i IOGT-materialet
Jubileumsreferatet 1903 nämner även A. Hedman som logens bildare, Olof Nilsson i Rödingsberg som tidig medlem samt L. M. Meisingseth, N. M. Silver, E. M. Eklund och A. Mattsson. Ingen av dem placeras här i Tossögårdens bostäder. [K9]
FAJ:s dokumentationsprojekt listar Anne-Marie Nilsson, Astrid Olausson, Birgitta Granehag Engström, Björn Engström, Gudrun Larsson, Ingmar Fredriksson och Sewald Allmin under Hjärpe Skans. De är möjliga ingångar till redan insamlade berättelser om föreningslivet. [K16]
Se platsen bakom berättelserna
Upplev Tossögården
Ett besök på gården ger historien en plats.
Ta reda på vad som är på gång, upptäck gårdens aktiviteter eller kontakta föreningen om besök och bokning.
Följ spåren i arkiven
Vill du leta efter en person, se originaluppslag eller veta vad som ännu är oklart? Här finns underlaget och vägar vidare.
Öppna fördjupningen – Digga, arkivspår och frågor
Vad Digga bidrar med
Den aktiva databasen har lästs skrivskyddat från projektet /home/pi/tossogarden. Tre särskilt användbara årgångar återfinns i projektet Undersåkers årsskrift. Databasens transkriptioner och de lokala skanningarna är versioner av samma källor och räknas inte som oberoende vittnen.
| Årgång / text | Diggas hänvisning | Bidrag till kartläggningen |
|---|---|---|
| 1988: Svensta 1:95 | Arkivpost 7849 Material 8783 und-88 | Bevarandefrågan våren 1989 och namngivna personer i gårdens vardagsliv. S. 88–89. [K5] |
| 2003–2004 | Arkivpost 7852 Material 8786 und-2003-2004 | Guidning 14 juni 2003 samt återtryckt IOGT-referat från 1903. [K9] [K10] |
| 2005: En tidsresa på Tossön | Arkivpost 7853 Material 8787 und-2005 | Deltagarnas redogörelse för museipedagogiken. S. 17–18. [K11] |
Öppna Undersåkers årsskrift i Digga →
Bild- och namnspår att följa upp
Berta Strömberg: namnpost 1064 är kopplad till 19 arkivposter, bland annat 431/material 803 och 2542/material 2141. Aina Olsson: namnpost 277 har fyra kopplingar, däribland samma arkivpost 2542. Den gemensamma kopplingen är ett bra underlag för kontroll mot originalblanketten; den fastställer inte bildens plats eller personernas bostad. [K20]
”GUNDE? BASTIAN OLSSON”: namnpost 2642 är kopplad till arkivposterna 3812 och 3813 (material 4383 och 4384). Osäkerheten i namnet ska följa med. Hans Paulsen: namnpost 3046 är kopplad till arkivpost 990/material 8360. Det saknas underlag för att likställa den med husets köpare. [K20]
Arkivspåren
Fackföreningarna: bevarat material, men ingen säker medlemslista för huset
FAJ:s inventering upptar Sulfitarbetarfackföreningen i Järpen, Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 319, Pappers avd. 153 samt Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd. 131. De är relevanta för arbete, konflikter och hushållens försörjning. För att knyta en boende till en organisation krävs medlemsmatrikel, protokoll eller annan personlig uppgift. [K7] [K8]
Någon särskild Tossösågsavdelning har inte identifierats i det granskade materialet. Att en fabriksfackförening finns belagd innebär inte att den också organiserade Tossösågens arbetare.
IOGT: lokalt föreningsliv och senare arrangemang på gården
Logen 813 Hjärpe skans har både arkiv- och biblioteksspår hos FAJ. Återtrycket av jubileumsreferatet 1903 ger namn och en konkret episod på Tossön. Det egna ordenshuset beskrivs som beläget mitt i Järpen. Ingen granskad källa visar att IOGT ägde Tossögården eller ursprungligen hade sin logelokal där. [K7] [K9]
En senare länk är Skutans annonserade fest 2023. FAJ:s projekt Människors mötesplatser ger dessutom en ingång till redan dokumenterade logeminnen. [K15] [K16]
Kommunen, Länsstyrelsen och Jamtli: fastighet och bevarande
Föreningens information anger att Åre kommun äger mark och byggnader och att föreningen har nyttjanderätt. Bevarandet kan följas från Johanssons text 1989 till restaureringsrapporter och byggnadsminne. Kommunens förvärv, det första nyttjanderättsavtalet och eventuella senare fastighetsändringar har inte daterats i denna genomgång. [K5] [K13]
Jamtlis takärende har diarienummer 120/2011 F8AGG; Länsstyrelsens motsvarande ärende är 434-543-11. Dessa är konkreta beställningsreferenser. [K3]
Riksarkivet: kyrkoböcker och ägarhandlingar återstår att koppla till huset
Det tidigare personregistret i Historia/Sågverk omfattar 20 hushållsenheter och 99 personer i Svensta sågverksmiljö 1888–1892, med hänvisning till AI:8b. Det är ett forskningsunderlag för området, inte en lista över Tossögårdens fyra lägenheter. Exemplen Johan Fredrik Borg och Per Erik Andersson återfinns i det tidigare registret under sågverksmiljön; inga nya husplaceringar görs här. [K17]
Riksarkivets webbvisning stannade vid mänsklig verifiering. Originaluppslagen har alltså inte nykontrollerats. Nästa steg är att följa redan namngivna hushåll bakåt i församlingsböcker och husförhörslängder, och jämföra med lagfarter, avstyckningsakter och kartor för Svensta. Sök även på äldre stavningar Hjerpen/Hjärpen och Paulsenska huset.
Frågor som bör hållas öppna
- När uppfördes själva huset? Uppgiften omkring 1860 förekommer i flera senare beskrivningar. Den är äldre än 1880-talets angivna sågetableringar. Det behöver inte vara omöjligt, men ursprunglig funktion och dateringsgrund måste klarläggas. Sök byggnadsinventering, brandförsäkring och äldre kartor; låt inte sågens grundande automatiskt bli husets byggnadsår. [K4] [K14] [K2]
- Hur hänger Svensta 1:95 och Svensta 1:5 ihop? Johansson skriver 1:95, medan dagens kulturmiljöregister använder 1:5. Det kan inte avgöras här om skillnaden beror på fastighetshistorik, hur området avgränsats eller en felaktig uppgift. En lantmäteriakt behövs. [K4] [K5]
- Vilka bodde i varje lägenhet, och när? Skapa en hushållslängd med bostadens läge, namn, inflyttning, utflyttning, arbetsgivare och källställe. Börja med Olsson-, Paulsen- och Lalanderuppgifterna. Gårdsminnen och namnregister räcker inte ensamma för en komplett bostadshistoria.
- Vem var vem i familjen Paulsen? Inspektor Hans, Oscar, Edla och den senare Hasse måste följas som skilda personer tills släkt- och identitetskopplingarna är dokumenterade.
- När tog kommunen över och när upphörde bostadsanvändningen? Begär förvärvshandling, kommunala beslut, avtalsakter och föreningens första protokoll. Senare formuleringar som ”för några år sedan” är inte tillräckliga för ett exakt slutår.
- Vad gjorde de boende i fackförening och loge? Kontrollera matriklar och protokoll mot den kommande hushållslängden. Då kan medlemskap och förtroendeuppdrag beläggas utan att en allmän arbetarhistoria läggs på enskilda personer.
Prioriterad fortsatt läsning: byggnadsminnesakten från 1999, Jamtlis restaureringsrapport från 2004, kommunens ägar- och nyttjanderättsakter samt FAJ:s volymförteckningar. Inga förfrågningar har skickats till arkiven inom denna kartläggning.
Källor och läsanvisningar
Sammanställningen gjordes den 5 september 2026. En modern museitext kan belägga vad institutionen uppger, medan en samtida handling behövs för vissa exakta datum och personkopplingar. Kopierade historiktexter är inte flera oberoende källor.
Visa alla 20 källor och läsanvisningar
Länsstyrelsen Jämtland: Tossögården
Myndighetens kulturmiljöbeskrivning. Belägger arbetarbostäderna, lägenheterna, kopplingen till båda sågarna och försäljningen till Hans Paulsen. Senare historik, inte köpehandling.
Åre kommun: Tossögården
Kommunens museipresentation. Anger Tossösågens tillkomst 1883 och boende från Tossösågen och Husåsågen.
Jamtli 2012:13: Arbetarbostäderna på Tossön
Olof Edin och Clara Nyström. Restaurering av tak 2011. Tryckta s. 3–7, PDF-s. 4–8. Preciserar byggnadsminnesdatum och restaureringar. Rapportens historik är en sekundärkälla; restaureringsredovisningen är dokumentation av utfört arbete.
Riksantikvarieämbetet: ÅRE SVENSTA 1:5, husnr 1
Bebyggelseregistret, byggnads-ID 21400000529473. Registerpostens sökindex anger arbetarbostad och nybyggnadsintervallet 1840–1879. Detaljvisningen kunde inte hämtas på nytt; dateringen behandlas därför som registeruppgift.
Ingrid Johansson: Svensta 1:95
Undersåkers socken 88, tryckta s. 88–89, PDF-s. 46. Årgångens namn är 1988 men texten anger uttryckligen våren 1989. Originaluppslaget har lästs visuellt. Samtida för bevarandefrågan 1989, återblickande för äldre vardagsliv. Digga: arkivpost 7849, material 8783, identifierare und-88.
Lalandersläkten: Lillrönningen och Tossön
Familjeberättelse knuten till Per-Olof (PeO) Lalander, tabell N 261. Anger hushållet och lägenhetens placering. Flyttåret är felskrivet eller oklart: ”1945-45”. Sidans byggnadshistorik återger en länsstyrelsetext och är därför inte ett oberoende belägg för byggnadsåret.
Föreningsarkivet: Föreningsinventering Åre 1999
Tryckta s. 43, 44 och 47 (PDF-s. 47, 48 och 51): fackliga organisationer, Arbetarhistoriska föreningen Tossön och IOGT. FAJ i förvaringskolumnen visar att material då uppgavs finnas där; ”inv” är en inventeringsuppgift och får inte likställas med deponerat arkiv. Volymer och täckningsår har inte granskats.
PappersMagasinet: 100 år under förbundets fana
Pappers avdelning 68, temanummer 2020, s. 51, ”Järpen avd 153”. Bengt Hallberg svarar för avdelningstexterna med redaktionella tillägg. Facklig historik över sulfitfabrikens organisation, inte belägg för enskilda hyresgästers medlemskap.
Jubileumsvecka i Hjärpen, återtryck av Jämtlands Tidning
J.T. 31 december 1903, signatur E. M. E., återgiven i Undersåkers socken 2003–2004, s. 35–37 (PDF-s. 19–20). Digga: arkivpost 7852, material 8786, und-2003-2004. Det digitaliserade återtrycket har lästs; originaltidningen har inte öppnats separat.
Ulla Gärdin: Undersåkers Hembygdsförening, 2003–2004
Årskrönikans notis om besöket den 14 juni 2003, PDF-s. 5. Digga: arkivpost 7852, material 8786. Lästs i den digitaliserade transkriptionen.
En tidsresa på Tossön, 2005
Undersåkers socken 2005, s. 17–18, PDF-s. 10–11. Byline på originalets s. 17: Yvonne Grönblad, Ingrid Hedlund och Marina Lundström. Brödtexten skriver Yvonne Salomonsson och Marina Lindblom; namnformerna behöver redas ut. Digga: arkivpost 7853, material 8787, und-2005. Originalets s. 17 har kontrollerats visuellt, fortsättningen lästs i transkriptionen.
Föreningen Tossögården: presentation
Föreningens egen historik uppger bildandet 1994 och beskriver museiverksamheten. Uppgiften om bildande stöds också av FAJ:s inventering.
Föreningen Tossögården: Bra att veta
Uppger kommunalt ägande och föreningens nyttjanderätt. Sågverksperioden anges här som 1880–1890, vilket avviker från kommunens precisering 1883. Styrelseuppgifterna på sidan gäller 2022 och används inte som aktuell styrelselista.
Länsstyrelsen Jämtland: årsredovisning 2014
Tryckt s. 56, PDF-s. 60. Redovisar bidrag till norra takhalvan och skador efter stormen Ivar vintern 2013. Årtalet omkring 1860 förekommer även här.
Mitt IOGT-NTO, nummer 3/2023
S. 5: IOGT-NTO 6393 Skutan annonserar surströmmingsfest på Tossögården den 13 september. Annonsen belägger ett planerat arrangemang; den bekräftar inte i sig att festen genomfördes.
Föreningsarkivet: Människors mötesplatser
Projektrapport, bilaga 2, PDF-s. 24. Deltagare i dokumentationen av logen 813 Hjärpe Skans räknas upp. Ett spår till insamlade föreningsminnen, inte belägg för att logen ägt Tossögården.
Undersåkers kyrkoarkiv AI:8b, 1886–1894
Tidigare lokalt personregister hänvisar till Svensta s. 318–341 och särskilt Svensta Sågeri s. 321–325. Riksarkivet krävde mänsklig verifiering vid denna genomgång. Kyrkobokssidorna har därför inte nykontrollerats. Ingen boendeplacering i just Tossögården görs utifrån registret.
Sågverkstiden: lokal informationsskylt
Webbåtergivning av skylt framtagen i samarbete med Åre kommun, med hänvisning till C. Valeur, Papper och Massa. Sekundär återgivning: 1883 Thor Halldin, försäljning 1890 till Huså bruk. Skyltens bildmärkning ”1880” och textens 1883 är inte förenliga som exakt bilddatering.
Åre kommun: Medborgarceremoni på Tossön
Publicerad 4 juni 2026. Inbjudan till medborgarceremoni inom Föreningen Tossögårdens nationaldagsprogram den 6 juni. Belägger planerad offentlig användning 2026.
Digga: namnsökning och bildkopplingar
Skrivskyddad läsning av aktiv databas via pippi-remote den 5 september 2026. Namnposterna och deras kopplingar är registeruppgifter. Urvalets ID-nummer redovisas i Digga-avsnittet; inga namn eller original har ändrats.
Genomgångens omfattning och begränsningar
Sökningar gjordes på Tossögården, Tossön, arbetarbostäder, Paulsenska huset, Husåsågen, Tossösågen, Hjärpe skans, IOGT, fackförening och Huså bruks arkiv, även med avgränsning till Riksarkivet och Föreningsarkivet. Kommunens, Länsstyrelsens, Jamtlis, Pappers, IOGT-NTO:s och föreningens tillgängliga sidor granskades.
Lokalt genomsöktes Historia och årsskriftstranskriptionerna. I Digga söktes arkivposter, materialtext och namngivna personer; relevanta bildkopplingar följdes. En bred sökning på ”toss” gav många tekniska träffar därför att rättighets- och arkivfält innehåller Tossögården. Sådana träffar räknades inte som historiska belägg.
Originaluppslaget s. 88–89 i årgång 1988 samt s. 17 i årgång 2005 kontrollerades visuellt. Årgångarna är inte oberoende av sina Digga-transkriptioner. Det tidigare kyrkoboksregistret används enbart som hänvisning. Webbsökning utan träff är inte bevis för att ett arkiv eller en händelse saknas.
Tossögårdens historia · Uppdaterad 5 september 2026.
Hämta sammanställningen som text